Spørgsmål: Rättigheter som svensk delägare
Hej på er, Från september 2020 till mars 2023 jobbade jag som försäljningschef på ett danskt bolag. I januari 2021 fick jag möjlighet att köpa in mig som delägare och äger idag 1.41% av företaget. Jag har ett danskt holdingbolag som registrerad ägare av avdelarna. I mars i år blev jag mer eller mindre tvingad till att säga upp mig själv och Unionen klassade förfarandet till provocerad uppsägning. Vi enades till slut att jag fick full lön från 10 mars till 31 juli. Jag erbjöd övriga delägare att köpa ut mig i samband med ovan situation men ingen av dem ville köpa ut mig vid det tillfället. Sedan dess har jag inte fått någon information från företaget, varken kvartalsrapport eller halvårsrapport. Inte heller någon övrig information om att företaget bytt VD och fortsatt säga upp flertalet fd. medarbetare. Vad gäller i detta läge? Vad kan jag kräva i form av information och finns det något sätt som jag enligt dansk lag kan forcera den att köpa ut mig? Som ni säkerligen förstår vill jag inte längre vara involverad i företaget då jag anser att deras sätt att driva företaget är felaktigt och omoraliskt. Vill egentligen bara veta vilka rättigheter jag har enligt dansk lag och vilken press jag kan ställa på min fd. arbetsgivare? Tack på förhand för svar och för hjälpen!
Svar
Hej
Den danske selskabslov indeholder en række rettigheder, der beskytter minoritetsejere og i tillæg hertil, kan der i selskabets vedtægter være indsat bestemmelser, der giver yderligere rettigheder.
Svarene på spørgsmålene afhænger i nogen grad af, hvordan ejerforholdene i selskabet i øvrigt er, men generelt gælder i forhold til spørgsmålet om adgang til information, at enhver ejer har ret til at indkalde til afholdelse af ekstraordinær generalforsamling og til at tage ordet og stille spørgsmål til ledelsen der. I denne forbindelse skal ledelsen svare på spørgsmål om alle forhold, som er af betydning for bedømmelsen af årsrapporten og kapitalselskabets stilling i øvrigt eller for spørgsmål, hvorom beslutning skal træffes på generalforsamlingen.
Herudover kan enhver på den ordinære generalforsamling eller på en generalforsamling, hvor emnet er sat på dagsordenen, fremsætte forslag om en granskning af selskabets stiftelse eller af nærmere angivne forhold vedrørende selskabets forvaltning eller af visse regnskaber. Vedtages forslaget med simpel stemmeflerhed, vælger generalforsamlingen en eller flere granskningsmænd. Vedtages forslaget ikke, men opnår det dog tilslutning fra kapitalejere, som repræsenterer 25 pct. af selskabskapitalen, kan en kapitalejer senest 4 uger efter generalforsamlingens afholdelse anmode skifteretten på selskabets hjemsted om at udnævne granskningsmænd.
Hvorvidt du kan tvinge de andre kapitalejere til at købe din ejerandel kan du kræve dette, såfremt én kapitalejer ejer mere end 9/10 af kapitalandelene i selskabet og har en tilsvarende del af stemmerne.
Endelig indeholder selskabsloven en lighedsgrundsætning, som beskytter mod forskelsbehandling og en generalklausul, som betyder, at der ikke må træffes beslutninger på generalforsamlingen eller på ledelsesniveau, som er åbenbart egnet til at skaffe visse ejere en utilbørlig fordel på hverken andre kapitalejeres eller selskabets bekostning.
Du er velkommen til at kontakte mig direkte, hvis du ønsker en vurdering af mulighederne i din konkrete situation.
